kom kom atombomb, om vi nån gång, nånsin, blir som dom



Tåget rullade iväg och så småningom kom vi fram till Göteborg. Vi åt otroligt god mat som en start på dessa 14 timmar som skulle tillbringas i staden.









Det går inte att beskriva hur bra det var att de äntligen spelade Atombomb. Som vi tjatat och tjatat.

Nånstans långt bort.


Ja men klart sprang vi på Labbe. "Jag visste att det var en Anna men inte Anna HAMNEVIK!" Rolig typ.



Vi hängde på Burger King tills klockan halv fem.


(gammal bild sen popcirkus) Vem står inte utanför S/B då om lilla parveln Håkan Hellström? Vi tackar så hemskt för Atombomb och året och allt. Vi kände oss nog lite tjatiga om den där satans låten, men han sa bara "tack för att ni pushat mig". Då kändes allting perfa helt plötsligt. Som om allt tjat hade varit befogat. För det känns ju alltid bättre då. Och vi babblade lite och han avslutade nästan med att undra "vilken låt vill ni höra nu?". Oj oj. Han är fin den där Hellström.


Sen tog vi tåget vid 06.02 från Göteborg och kom tillbaks till civilisationen vid 11. Hem, mat, sova. Vaknade igen vid 18, perfekt tänkt där tror jag. Åkte och handlade fryslasagne och hallonmarmelad. Värt!

Kommentarer
Postat av: Evelina

åh, ni är ju kompisar med där pojkarna. grymt :)



atombomb var mycket fint, bra att ni tjatade :)

2009-09-22 @ 21:38:19
URL: http://evelinamaria.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0