She knows, that if she ever breaks free, that she will never see the light of day
Om prick 12 timmar avgår prideparaden från humlegården och tanken är att jag ska befinna mig nånstans där i vimlet. Lite sömn sitter alltså på sin plats alldeles strax. Till middag bjöds det på microsoppa, rätt underskattat faktiskt. Kvällen har bjudit på dåliga långfilmer och csi, två fina samtal från skogarna i småland där jag önskar jag befann mig (som nog förstått vid det här laget).
Halsmandlarna växer och idag har mina bästa kompisar hetat Strepsils Jordgubb och Otrivin Mentol.
Nu: sängen ser extra sovig ut. Det är nog för att jag aldrig bäddar.
Rubriken: Mando Diao – Never Seen the Light of Day
Kommentarer
Trackback